Junilistans politik « Junilistan

Junilistans politik

Vår utgångspunkt är att allt som bäst kan bestämmas i medlemsländerna också ska bestämmas där. Som konstitutionell grund för detta finns fördragets subsidiaritetsprincip. Hur avgränsar vi då de frågor som vi tycker bör ligga i Bryssel från de som vi tycker bör ligga i Sverige? Vi anser att miljöfrågor som inte stannar vid några gränser som till exempel de luftburna, ska hanteras på EU-nivå, men berörs bara vissa länder vill vi att dessa länder beslutar tillsammans. Det senare kallas flexibel integration. Berörs hela världen kan EU vara en lämplig förhandlingsorganisation i globala frågor. Här följer ett antal exempel (klicka för att komma direkt till en fråga):

1. Arbetslösheten
2. Asylpolitik
3. Junilistan har väl inte satt några avtryck i EU-politiken?
4. Buller
5. Demokratin
6. Djurskydd
7. EU-bidrag
8. Europas ekonomiska kris
9. GMO
10. Grupptillhörighet: vilken grupp kommer ni att gå med i?
11. HBT-frågor
12. Jakt, vilt och rovdjurspolitik
13. Lastbilar
14. Mobiltelefoner
15. Offentlighetsprincipen
16. Polisiärt samarbete
17. Romernas situation
18. Rösta: varför ska man rösta i EU-valet?
19. Sjukvård
20. Ungdomar: varför ska man rösta på Junilistan?
21. Ungdomsarbetslöshet
22. Utrikespolitik: gemensam utrikespolitik
23. Vatten
24. Vägtransporter: andra frågor för vägtransporter
25. Växthusgaser: utsläpp av växthusgaser


1. Arbetslösheten

Detta är ingen uppgift för EU. Förutsättningarna och institutionella förhållanden skiljer sig mellan olika länder. Tyskland, Österrike och Danmark har hittat olika lösningar, flera andra har det inte. Vi ska lära av varandra och inte inbilla oss att folk i Bryssel har några generella lösningar. Institutionell konkurrens mellan länderna om att finna goda lösningar är vår linje.


2. Asylpolitik

Asylrätten är helig och regleras i en FN-konvention. Kommer det flyktingar, ska de tas emot, punkt slut. EU kan användas för att fördela flyktingarna eller i varje fall kostnaderna för dem mellan medlemsländerna.


3. Junilistan har väl inte satt några avtryck i EU-politiken?

Genom att bilda Junilistan påverkade vi svensk EU-politik, numera påstår sig alla partier utom Folkpartiet vara kritiska till EU och ställer upp med tillsynes EU-skeptiska kandidater på sina listor. I EU-parlamentet åstadkom vi mycket konkret:

 Junilistan var mycket aktiv för att genomdriva omröstning med namnupprop i parlamentet för att väljarna skulle kunna utkräva ansvar av sina EU-parlamentariker. Vi drev igenom att EU-parlamentet alltid ska rösta med namnupprop i slutomröstningarna. Därigenom kan medborgare och journalister kontrollera hur ledamöterna ställt sig till olika förslag. Detta har därefter blivit allmänt accepterat och har nu genomförts som regel på alla slutomröstningar.

• Under mandatperioden 2004-2009 drev vår parlamentariker Nils Lundgren som förste vice ordförande i budgetkontrollutskottet krav på förstärkt skydd för meddelare, så kallade whistle-blowers. Vi fick igenom att alla EU-organ som är inblandade i EU:s bedrägerimyndighets utredningsarbete ska respektera det journalistiska källskyddet.

• Vi (Nils Lundgren) ledde en EU-delegation till Bulgarien för att undersöka graverande uppgifter om bedrägeri med EU-pengar.

 Organisationen Företagarna rankade Nils Lundgren som en av Sveriges mest småföretagsvänliga EU-parlamentariker både 2007 och 2008 (plats 2 respektive plats 4).

 Sveriges Television rankade i början av 2007 Nils Lundgren som Sveriges näst mest inflytelserika ledamot.


4. Buller

När vi talar om buller från till exempel bilar eller motorcyklar är det en fråga som berör den inre marknaden och som därför ska beslutas gemensamt i Bryssel. Men om vi talar om buller i vår stadsmiljö, buller i hus och liknande så är det en fråga som vi själva ska besluta om. Den kommer in i plan- och byggprocesser och här tas ett nationellt grepp. Det har till exempel att göra med hur tjock isolering vi bygger husen med och det ska vi absolut själva bestämma. Vi behöver inte en gemensam politik som hanterar alla tänkbara förekomster av buller.


5. Demokratin

Junilistan menar att nationalstaten utgör basen i demokratin. Demokratin urholkas när EU utvecklas mot en politisk union och medborgarnas stöd för EU-projektet har sjunkit dramatiskt. EU:s ekonomiska kris kommer att driva på maktkoncentrationen till Bryssel under de närmaste fem åren på områden som skatter och offentliga utgifter, bankväsende och arbetsmarknad.


6. Djurskydd

Vi anser att djurskyddet ska avgöras i varje land i enlighet med befolkningens värderingar och traditioner. De skall inte avgöras i Bryssel. Däremot är det naturligtvis så att när vi i Norden och Storbritannien, såsom ofta är fallet, har högre krav på djurskydd och sätter djurens rätt högre, så ska vi hjälpa till att bearbeta opinionen i andra länder för att förmå dem att ändra sin lagstiftning. Men Junilistan vill alltså inte att EU skall tvinga länderna att acceptera en gemensam lagstiftning.

Sverige bör kunna gå före i djurskydd och utveckla lagar och tillsynsmetoder som kan bli ett föredöme för andra länder. Den tanken är helt i linje med vår förkärlek för institutionell konkurrens.

När frågorna är av gränsöverskridande karaktär stöder vi förslag till förkortade maxtider för djurtransporter. Sådana regler skall vara gemensamma för EU och bindande för medlemsländerna.

Vi vill att gränsöverskridande frågor avhandlas på EU-nivå. Dit hör t.ex. djurtransporter, medicinering och försöksverksamhet. Respekt för djurens rätt gör det angeläget att satsa gemensamma resurser för de engångskostnader som det oftast är fråga om för att få fram metoder för att minska behovet av försöksdjur.


7. EU-bidrag (jordbruksstöd, regionalstöd, stöd till projekt och program)

Junilistan anser det helt fel att medlemsländer ska betala in pengar till EU som de sedan får tillbaka med instruktion om hur de ska användas, enär detta måste bedömas som författningsvidrigt, givet att EU-fördraget stipulerar en strikt tillämpning av närhetsprincipen (subsidiaritetsprincipen) och detta gäller naturligtvis även då bedömningen görs att särskilt fattiga medlemsländer ska få finansiellt stöd från rikare länder, såtillvida att sådant stöd då kan ges utan villkor, eftersom sådana definitionsmässigt inte behöver ställas på demokratiska rättsstater som fullt ut respekterar mänskliga rättigheter och endast sådana får vara medlemmar i EU.

Junilistan menar att för medlemsländer som inte lever upp till dessa krav, måste en politisk prövning komma igång som ytterst kan medföra uteslutning, men under vilken villkorade bidrag till av EU prioriterade ändamål, t ex fattigdomsbekämpning och utbildning av diskriminerade grupper, kan utgå under noggrann kontroll av användningen med hjälp av i mottagarländerna utstationerade kontrollanter från EU, medan vi beslutar att länder som inte är demokratiska rättsstater som fullt ut respekterar mänskliga rättigheter aldrig skall släppas in som medlemmar i EU i enlighet med det synsätt som Junilistans parlamentsledamöter anlade då de år 2004 röstade nej till Rumäniens och Bulgariens medlemskap.


8. Europas ekonomiska kris

Den pågående ekonomiska krisen i Europa beror på euroexperimentet. Den måste lösas genom att Tyskland för en expansiv ekonomisk politik och i Grekland behövs en nedskrivning av statsskulden. Under tiden måste vi i Sverige se till att konkurrenskraften och statsfinanserna inte undergrävs och att vi inte går med i EU-projekt som lägger eurons kostnader på oss eller låser fast oss i mer EU-byråkrati. Då reder sig företagen och vi står starka inför nästa kris, som alltid står för dörren.


9. GMO

Junilistan tycker att varje land ska fatta beslut i dessa frågor. Det viktiga är att det framgår av märkning om grödor är GMO-behandlade eller ej. Om EU bedriver oberoende forskning för att söka svar på GMO-grödors inflytande på människor och natur är svaret ja. Det är ett område som behöver oberoende forskning och där det av kostnadsskäl kan vara rimligt att samarbeta inom EU.


10. Grupptillhörighet: vilken grupp kommer ni att gå med i?

Vi tror och hoppas att det blir fler ”junilistor” i det nya parlamentet och då vore dessa naturliga samarbetspartners. Men det är ju först när valet är klart som det går att veta hur det ser ut. Vad vi redan nu är helt säkra på är att vi inte kommer att samarbeta med de främlingsfientliga partierna som verkar gruppera sig kring Front National, dit troligtvis Sverigedemokraterna går.

 De europeiska partierna innehåller riktningar som vi i Sverige känner oss mycket främmande för. Moderaternasitter tillsammans med Viktor Orbáns Fidesz som vill inskränka pressfrihetenoch har på ett mycket oroväckande sätt blandat sig i rättssystemet och mer eller mindre tystat domarkåren.

Liberalerna sitter med det litauiska Labour party som brutit mot partifinansieringsregler, Socialdemokraterna sitter med det korrupta ungerska socialistpartiet och Vänsterpartiet är tillsammans med det grekiska stalinistpartiet KKE. Så gott som alla grupper har några obehagliga gruppmedlemmar – dessa partier är över lag med sedan länge och har varit partigruppskamrater med våra svenska parlamentariker.

 Men det finns en mycket stor skillnad mellan Junilistan och övriga svenska partier. Junilistan röstar enbart utifrån mandatet från väljarna, vi gör våra egna röstlistor och accepterar inte en partigruppiska. De andra sitter i federalistiska grupper som kräver att man röstar centralt på gemensamma listor och där man bara kan göra undantag för någon enstaka fråga. Så man kan rädda en del av fisket eller datalagring men då krävs att man röstar för mer makt till Bryssel i form av allt ifrån mer skattemedel till EU till ett Europas förenta stater.


11. HBT-frågor

Dessa frågor, liksom alla som rör människors rätt till likabehandling, är centrala för ett civiliserat och demokratiskt samhälle.

EU:s medlemsstater har skrivit under FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Köpenhamnskriterierna och Lissabonfördraget. Junilistan står helhjärtat bakom dessa deklarationers innehåll. Vi menar att lagstiftning om äktenskap och partnerskap är nationella frågor som inte ska avgöras av EU. Det är EU:s uppgift att säkerställa att regelverket efterlevs.

För att ta exemplet med ett homosexuellt gift par som flyttar till ett annat EU-land som inte har lagstiftning som tillåter homoäktenskap, menar Junilistan att inget medlemsland får diskriminera detta par. Skulle så ske är det ett fall för domstolen.

Lagrummet som reglerar dessa frågor inom EU-unionen är artikel 10, avdelning II i Lissabonfördraget. All lag ska efterlevas. Det är dock möjligt att det behövs en förtydligande skrivning, vilket vi skulle stödja.

Junilistan kommer att verka för att dessa grundläggande och centrala lagar efterlevs i hela unionen. Skrivningarna borde vara tydligare, framför allt i Lissabonfördraget. Junilistan skulle rösta ja till skarpare formuleringar vad gäller alla människors lika värde och lika rättigheter.


12. Jakt, vilt och rovdjurspolitik

”Inte heller svenskarnas rätt att jaga kommer att förändras vid ett medlemskap. Eftersom EU har vissa jaktregler som skiljer sig från våra, togs frågan upp i förhandlingen. Det klargjordes då att EU-reglerna inte hindrar oss att fortsätta vår jakt på hittillsvarande sätt, vare sig det gäller fågel eller vilt.”  Utrikesdepartementets informationsskrift ”EU- avtalet 1994”

Efter 20 års medlemskap vet vi att det alltså inte alls blev som de svenska förhandlarna hävdade. EU-medlemskapet påverkar visst vår jakt. Junilistan tycker att jakt och rovdjurspolitik ska styras av lokala beslut. Vi menar att habitat- och fågeldirektiv ska utarbetas efter riktlinjen att det är de nationella parlamenten eller de lokala myndigheterna som ska fatta beslut i frågor som gäller till exempel jakt på morkulla, skarv, råka och varg.

Det måste också vara enklare att införa nationella undantag från nuvarande direktiv när en art har återhämtat sig. Kunskapen finns lokalt och därför ska alltid lokala myndigheter och jaktorganisationer tillfrågas vilka konsekvenser ett EU-förslag har. Även på detta område är det alltså subsidiaritets­principen som ska tillämpas fullt ut men också flexibel integration. Ett bra exempel är vargfrågan eftersom djuren rör sig mellan framför allt Sverige, Norge och Finland.

Vi menar också att det är orimligt att det inte får ske handel i de produkter som kommer från skjutna sälar. Att säljakten i Norden har bedömts utifrån 1980-talets klubbande av kutar i Kanada, är orimligt och då blir besluten konstiga för såväl yrkesfiskarna som sälarna och allmänheten.


13. Lastbilar

Precis som när det gäller buller finns det anledning att på vissa områden ha gemensam lagstiftning också när det gäller lastbilar. Eftersom en stor del av transporterna i Europa sker på vägarna, där det rullar ca 6,5 miljoner lastbilar, spelar naturligtvis koldioxidutsläppen roll, men det finns också frågor som berör säkerhet som kan vara gemensamma. Då kan man ha gemensamma regler för det är en inre marknadsfråga. Men det finns annat som inte alls behöver vara gemensamt, som längden på lastbilarna. Det finns idag ett EU-direktiv som anger maxlängd men där Sverige har ett undantag som är utformat så att i länder som redan innan EU-beslutet tillät längre lastbilar, där är det tillåtet liksom att åka över gränser där bägge länder redan har tillåtit långa bilar innan det nya EU-direktivet kom.

Men vi tycker att det vore rimligt att varje land självt ska avgöra dessa frågor.

Det kan finnas skäl för att ha riktlinjer men i Norden har vi timmertransporter och därför vill vi ha längre bilar. Dessa tar också då mer last och släpper inte ut mer koldioxid eller ökar slitaget på vägarna än om det i stället skulle gå två bilar per längre lastbil.


14. Mobiltelefoner

En annan fråga är användning av mobiltelefon under körning. Vissa länder har infört förbud, i Sverige är det tillåtet. Även denna fråga menar vi är naturligt att varje land självt beslutar.


15. Offentlighetsprincipen

Från denna synpunkt är Sveriges EU-medlemskap en katastrof. Sedan EU-inträdet har sekretessen skärpts vid 65 tillfällen, meddelarfriheten har avskaffats i 12 fall, en vetorätt för EU:s institutioner införts för vissa handlingar och utrikessekretessen getts en utökad och vid tillämpning. Den svenska regeringen har också avskaffat meddelarfriheten i 7 fall och föreslagit lägre skydd för vissa meddelare (whistle-blowers). Det krävs ett upprop av frihetssinnade i svensk politik för att vända utvecklingen i Sverige. Junilistan arbetar för att den svenska offentlighetsprincipen bör gälla i EU-samarbetet och att inga försök får göras att tvinga medlemsländer att gå i fel riktning och stärka överhetsstaten.


16. Polisiärt samarbete

Vi säger ja till ett effektivt Europol, men ett absolut nej till ett FBI.


17. Romernas situation

EU är en värdeunion. För att bli medlem är det ovillkorligen så att alla medlemsländer ställer upp på alla människors lika värde. Rumänien och Bulgarien var inte redo för att gå in i EU och den utveckling vi nu ser med tiggande fattiga romer på våra gator är förfärande, framför allt för romerna. På detta kan man ha tre olika synsätt:

• De får leva på gatorna i Europa och tigga till sig allmosor.

• De undantas från den fria rörligheten och tvingas vara kvar i framför allt Rumänien.

• Vi accepterar den fria rörligheten för alla men kräver att Rumänien tar ansvar för sina egna medborgare.

I Junilistan vill vi att det tredje alternativet ska gälla. Det innebär att romernas hemländer måste se till att alla deras medborgare har samma rättigheter, att de kommer in i utbildningssystemet och att de får leva på samma nivå som landets övriga medborgare. Rumänien har skrivit under Köpenhamnskriterierna och FN:s konvention om mänskliga rättigheter. Om de inte lever upp till detta menar vi att det inte är tillräckligt att använda vad som i EU-sammanhang kallas för ”atombomben”, det vill säga att åberopa 7 §, som innebär att ett lands blir fråntagen sin rösträtt. Det är verkligen ingen ”atombomb”. Vi menar att EU i stället måste stänga av EU-bidragen till Rumänien till dess att de lever upp till de åtaganden förbundit sig till. Det skulle uppfattas som en ”atombomb”. Alternativet till ett totalstopp är att endast pengar riktade till dessa utsatta grupper ges men som följs minutiöst, så att de inte försvinner i korruptionen.


18. Rösta: varför ska man rösta i EU-valet?

I grunden är den viktigaste frågan demokratin – att ge medborgarna så stort inflytande över politiken som möjligt och att den inte drivs av en politisk elit i Bryssels stängda rum, långt borta från väljarna.

Minst 60 % av besluten som tas i Sveriges riksdag är redan beslutade i EU och ibland är det upp till 80 % av besluten på kommunal nivå som också först är beslutade i Bryssel. Vill man påverka hur det blir måste man sitta i EU-parlamentet. Dessutom är det endast inför val till EU-parlamentet som det överhuvudtaget kommer upp någon diskussion om EU-frågor. För demokratins skull är det med andra ord mycket viktigt att rösta i EU-valet.


19. Sjukvård

Junilistan är positivt inställd till genomförandet av den inre marknaden och stödjer gemensamma regler kring subventioner av allmännyttiga tjänster och krav på rättvisa upphandlingar, även vad allmännyttiga tjänster beträffar. Stöd till offentlig verksamhet bör som princip även redovisas och finnas lättillgänglig.

Det enda undantaget ifrån denna regel är ifall ett medlemsland valt att enbart tillhandahålla tjänsten via ett monopol och inte avser tillåta privata aktörer alls (till exempel ett medlemsland som enbart tillåter offentlig sjukvård).

Junilistan menar dock att ansvaret i huvudsak måste ligga på medlemsstatsnivå. Visar det sig att något medlemsland missbrukar sin ställning och snedvrider konkurrensen är det viktigt att den eventuellt missgynnade parten kan få sitt ärende prövat i domstol.

EU-medborgare har i dagsläget rätt till hälso- och sjukvård i andra medlemsländer samt att få ersättning för denna vård i hemlandet. Detta betraktas som en naturlig del av den inre marknaden. Vi välkomnar ett enhetligt ramverk som förtydligar rätten att söka sjukvård i ett annat EU-land.

Den inre marknadens fria rörlighet för personer är en av EU:s största framgångar och fördelar och denna förutsätter naturligtvis en välfungerande gemensam arbetsmarknad. Samtidigt måste dock medlemsstaternas rätt att välja välfärdsmodell respekteras. Vissa väljer en kombination av höga skatter, omfattande offentlig tjänsteproduktion och generösa bidrag, andra väljer låga skatter och en mera rudimentär välfärdsmodell. Det är då inte möjligt att tillåta europeiska medborgare att välja låga skatter i ett land och samtidigt ta med sig rätten till generösa bidrag och stöd från ett annat land. Tillåter man detta tvingas medlemsländerna att införa samma välfärdsmodell.

Sverige ska även fortsättningsvis självständigt utforma sin hälso- och sjukvård, till exempel genom samarbete och utbyte av bästa arbetsmetod mellan medlemsstaterna, sjukhus, internationella organisationer med flera.


20. Ungdomar: varför ska man rösta på Junilistan?

Det ska de göra om de delar vår syn på att det är utmärkt att samarbeta internationellt och att det är bra att vi har EU som organisation för samarbete kring den fria rörligheten för människor, varor, tjänster och kapital, men att alla beslut som inte behöver tas på överstatlig nivå, dvs i Bryssel, bör fattas i Sverige. Tycker de som vi, och som Storbritanniens och Nederländernas regeringar samt delar av den tyska regeringen, att för mycket makt överförts till Bryssel och ska tas tillbaka, ska de rösta på oss. Vi är de som konsekvent drivit dessa frågor, inte bara när det är valkampanj utan hela tiden och som agerat i enlighet med vår linje också i EU-parlamentet, till skillnad mot samtliga andra partier.


21. Ungdomsarbetslöshet

Detta är ingen uppgift för EU. Förutsättningarna och institutionella förhållanden skiljer sig mellan olika länder. Tyskland, Österrike och Danmark har hittat olika lösningar, flera andra har det inte. Vi ska lära av varandra och inte inbilla oss att folk i Bryssel har några lösningar. Institutionell konkurrens mellan länderna om att finna goda lösningar är vår linje.


22. Utrikespolitik: gemensam utrikespolitik

Det ständigt återkommande mantrat är att EU måste kunna tala med en röst. Det betyder de facto att det framför allt är Tyskland och/eller Frankrikes röst som talar. EU:s starka önskan om att bli en stormakt som ska tävla med USA och Kina är ett orwellianskt hot mot fred och frihet. Dessa stormaktsdrömmar har bidragit till den oroväckande utvecklingen mellan Ryssland och Ukraina.

Sverige, trots sin litenhet, har haft en klar och tydlig röst i världen. Vi tycker det är viktigt att det finns olika röster, varför vi hellre ser 28 röster. Däremot kan man i olika frågor söka samarbete.

EEAS – EU:s utrikestjänst under den gemensamma utrikespolitiken består av ett hundratal tjänstemän som har högre lön än den brittiska utrikesministern.

Om det blir nya EU-ambassader får vi också dubbla kostnader eftersom vi betalar både för en svensk och för en EU-ambassad som i till exempel Washington DC, USA och Indien. Visserligen lägger vi också ner många ambassader i mindre länder. Men det läggs stora pengar på EU:s ambassader runtom i världen avseende till exempel lyxlimousiner.


23. Vatten

När det gäller frågor som berör vatten finns det inte mindre än 22 olika EU-direktiv. För att ge en bild av vad Junilistan menar ger vi ett par exempel. När det gäller Östersjön vill vi att samtliga Östersjöstater ska involveras i beslut, även icke medlemsstater, men att EU-medlemmar som inte berörs av Östersjön ska lämnas utanför. Detta är ett exempel på flexibel integration.

En flod som Donau berör ca 20 länder, varav en del är medlemmar, andra inte. Det är de berörda länderna som ska besluta om floden.

Men när det gäller vatten finns också en hel del komplikationer. Vatten rinner ut i hav och kan då påverka dess kvalitet. Det betyder att det finns goda skäl till gemensamma regler när det gäller giftiga ämnen som vi inte vill ha i våra sjöar och hav. Ett sådant tydligt exempel är att vi inte vill att hormoner får dumpas i vatten och därmed kunna negativt påverka levande organismer.


24. Vägtransporter: andra frågor för vägtransporter

Det finns många olika frågor kring vägtransporter men för oss i Norden är en intressant fråga användningen av dubbdäck. Vi har dubbdäck i mycket större utsträckning än i södra Europa. Tyskland har förbud. Vi tycker att det är rimligt att varje land väljer vad man vill tillåta respektive förbjuda.


25. Växthusgaser: utsläpp av växthusgaser

EU står för 10 procent av världens utsläpp. Att dra ner dem med 30-50 procent är därför ett försum­bart bidrag. De globala utsläppen stiger snabbt. EU kan dock vara ett föredöme genom kraftfullt stöd till forskning på området och genom att enas om hur mycket varje EU-land ska minska sina utsläpp. Hur dessa gör det, ska de själva avgöra. För att få global handel i utsläppsrätter kan EU vara förhandlingsorganisation.

Klimatförändringarna och utsläpp av växthusgaser är dels globala, dels har vi inte helt säkra svar. Då är det klokt att låta försiktighetsprincipen gälla och reducera utsläppen av växthusgaser. Eftersom det här är globalt kanske det ska lösas på FN-nivå, men då hamnar man i att EU kan fungera som en förhandlingsorganisation i sådana globala uppgörelser. Man bör därför inom EU kunna besluta hur mycket man vill få ned utsläppen och över vilken tidsperiod det ska ske, men man bör absolut lämna till medlemsländerna att avgöra metoderna.

Handel med utsläppsrätter är en internationell/global lösning som mycket talar för. Inom länderna framstår till exempel koldioxidskatt som en utmärkt lösning. Den ska beslutas av varje medlemsland.  Subventioner till alternativa energisystem kan utgöra ett hot mot frihandel och EU:s inre marknad. Reglerna för den inre marknaden förbjuder med all rätt ett land att subventionera olika typer av produktion. Den franska bilindustrin går väldigt dåligt, men den franska staten får inte enligt EU:s regler subventionera den för då snedvrids konkurrensen för all bilproduktion inom EU.

Detta gäller även mot omvärlden. Tysk subvention av solpaneler har varit ett hinder för import där Tyskland dessutom lagt på importavgifter på solpaneler från Kina för att hindra inflödet. I Kina har naturligtvis också subventioner förekommit och därmed går man mot ett handelskrig i stället för att låta marknaden själv avgöra. Då skulle alternativ lättare växa fram i de olika länderna vilket ökar sannolikheten för nya smarta uppfinningar.