Vet du hur vi styrs från Bryssel? « Junilistan

Vet du hur vi styrs från Bryssel?

Innan EU-inträdet styrdes Sveriges politik i samverkan mellan riksdag och regering. Folket valde riksdagen, riksdagen utsåg en statsminister som riksdagsmajoriteten kunde tolerera, varefter statsminstern handplockade en regering, oftast en blandning mellan folkvalda och experter som tas utifrån.

Både regeringen, partier och enskilda riksdagsledamöter kunde lägga förslag till nya lagar. Regeringen lade propositioner och riksdagsledamöter lade motioner. Dessa hamnade alla på riksdagens bord för beslut. De folkvalda hade alltså alltid sista ordet.

En mindre del av våra lagar beslutas fortfarande på detta sätt, men i dag dominerar en annan beslutsgång:

Sveriges politik styrs i dag till övervägande del av EU:s grundlag (I dag tre fördrag), som påbjuder och förbjuder olika typer av politiska inriktningar, lagar och åtgärder.

EU:s domstol övervakar att EU-grundlagen följs och behandlar olika överklaganden om att någon EU-institution, något land, någon kommun, något företag eller någon organisation inte agerat enligt fördragen.

EU-kommissionen består av ”opolitiska” tjänstemän, vars ledning är utsedd av regeringarna tillsammans. Kommissionen har ensamrätt på att ta initiativ och författa de lagförslag, som ska uppfylla EU-grundlagens idéer.

Ministerrådet, består av ministrar från de olika regeringarna, däribland Sveriges regering. Ministerrådet avgör, ibland tillsammans med det folkvalda EU-parlamentet, om Kommissionens förslag ska antas, ändras eller förkastas. Starka lobbyister från främst storföretagsorganisationer har ett tungt inflytande på processen, som också involverar nationella myndigheter.

När besluten är fattade så kan de antingen gälla direkt i alla länder, som förordningar och beslut, eller passera de nationella parlamenten, däribland Sveriges riksdag, som direktiv. De senare kan i viss mån anpassas nationellt. Alla EU-lagar tar över befintlig svensk lagstiftning, inklusive grundlagen.

EU-kommissionen träder sedan in igen och övervakar beslutens genomförande och kan vid behov dra länder inför domstolen eller fatta egna beslut i kontroversiella frågor.

Centralbanken agerar självständigt från denna process och har som mål att hålla inflationen till 2 procent genom penning.- och räntepolitik.

Europeiska Rådet, d v s regeringschefernas toppmöten är med Lissabonfördraget ett eget organ med sin nya ordförande  (presidenten) och höga representaten för utrikes- och säkerhetsfrågor  (utrikesminister).

EU:s utrikesminister Catherine Ashton styr den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Till sin hjälp har Ashton den nyinrättade europeiska utrikestjänsten (EEAS).