Junilistan

Junilistan i EU-valet 2014: Epilog

Junilistans partiledare Jörgen Appelgren har ordet, 2014-05-26

Vi fick tyvärr ett mycket svagt resultat i valet, bara 0,3 procent. Detta trots hårt valarbete och mycket stöd från enskilda personer. Jag vill passa på att tacka alla inblandade för det stödet.

Junilistan hamnade i mediaskugga under valet och än värre så hamnade frågan om vilket EU folket vill ha i skymundan. Istället fick inrikespolitiska frågor stort utrymme. Inte var det väl FI:s EU politik – EU ska inte bestämma så mycket men våra frågor ska de besluta om – som gav partiet ett mandat? Nej, EU-valet blev i mångt och mycket en uppstart inför höstens riksdagsval.

Det beklagar jag, för frågan om vilket EU vi vill ha är viktig då EU utvecklas mot Europas förenta stater, en utveckling som få svenskar, endast 9 procent, bejakar. Vi har försökt lyfta denna fråga men intresset från media har minst sagt varit svagt.

Min personliga syn är att folken i Europa tydligare måste markera sitt missnöje med att makten förflyttas till Bryssel för att våra politiker ska lyssna. Gårdagens val i Europa visade på ett folkligt missnöje, ett missnöje som till en del tar sig obehagliga uttryck eftersom de etablerade partierna inte fångar upp det.

Frågan om vilket EU vi vill ha kommer att vara med oss även efter valet. Man skulle kunna spetsa till det – ska vi ha det EU politikerna vill ha eller det EU folket vill ha. Junilistan röstar på folket!

Jörgen Appelgren, partiledare Junilistan

Kandidatintervju: Jörgen Appelgren

Intervju med Junilistans förstanamn, Jörgen Appelgren, 2014-05-23

Varför kandiderar du för Junilistan?

– Det främsta skälet är för att värna demokratin. När makten flyttar ned till Bryssel steg för steg urholkas vår demokrati. När vi gick med så bestämde riksdagen två tredjedelar och EU en tredjedel. Efter 20 år är förhållandet det omvända. De traditionella partierna struntar i att väljarna motsätter sig denna utveckling, därför behövs Junilistan. Vi måste överlämna en demokrati värd namnet till kommande generationer.

– Jag upprörs av att det finns många politiska partier i Sverige som i valtider ger intryck av att vara kritisk mot ökad överstatlighet och ökad EU-budget, samtidigt som deras ledamöter röstar för att ge EU-institutionerna mer beslutanderätt och större budget. Det är skrämmande att inte media avslöjar detta dubbelspel.

Du har beskrivit din kandidatur som att göra politisk värnplikt, vad menar du med det?

– En del längtar säkert ned till Bryssel för att de vill vara en del av makteliten. Själv ser jag det som en plikt mot framtida generationer att värna demokratin så de kan får leva ett liv där de har möjlighet att påverka politiken och de villkor vi lever under.

Läs mer

Europa förtjänar en rumsren EU-kritik

Utdrag ur debattartikel i Kristianstadsbladet, 2014-05-22

debattartikel_penna”När medborgarna i 28 EU-länder på söndag går till val för att välja ett nytt EU-parlament sker det mot bakgrund av en djup ekonomisk och politisk kris. Ekonomin i flera av EU:s medlemsländer har på sistone mer eller mindre stagnerat och i Grekland, Spanien och Portugal ligger arbetslösheten på rekordhöga 15-30 procent. Kombinationen av usel tillväxt, djupa budgetunderskott och höga statsskuldsnivåer utgör en farlig mix som i förlängningen hotar hela EU-samarbetet.

Många bedömare förutspår att EU-valet kommer att stärka EU-kritiska partier. Det är i sig naturligt efter att EU:s politiska ledare under lång tid envisats med att fördjupa samarbetet utan att be om folkets åsikt. Tyvärr riskerar krisen samtidigt att främja främlingsfientliga och direkt rasistiska krafter. Hittills har nämligen de extrema partierna varit bäst på att formulera den allra skarpaste kritiken mot överstatlighet och centralisering.

Om partier som Gyllene Gryning i Grekland, franska Front National och British National Party växer sig starkare kan vi på sikt få ett Europa som sluter sig mot omvärlden. Extrempartiernas politik är ofta densamma: begränsning av de fria kapitalflödena, restriktioner av frihandeln, kritik mot islam och krav på mer resurser till de nationella välfärdssystemen. Sammantaget skulle detta, snarare än att berika medlemsländerna, undergräva förutsättningarna för företagande, konkurrenskraft och tillväxt. Den lågkonjunktur och växande fattigdom som skulle växa ur en sådan slutenhet skulle paradoxalt slå hårdast mot de väljare som röstade fram partierna.”

Philip Lerulf, Junilistan

Läs hela artikeln på Kristianstadsbladet.se